Lesbiska kvinnor berättar om sin barndom

Diploma Thesis from the year 2000 in the subject Psychology - Personality Psychology, grade: godkänt, Lund University (Psykologiska Institutionen), course: Psykologprogrammet, language: Swedish, abstract: Psykologexamensuppsats, Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, Vol II, Nr 34

Mot bakgrund av en kort litteraturkritik vad gäller kvinnlig homosexualitet i en utvecklingspsykologisk kontext gör författaren gällande att lesbiska kvinnors utveckling behöver synliggöras i teori och forskning p.g.a. ett bristfälligt och missvisande kunskapsläge inom psykologin.

I arbetets teoridel hanteras ämnet med två olika teoribildningar: a) objektrelationsteorin, representerat genom feministen Chodorows modell för flickans psykologiska utveckling, och b) social konstruktionism och dess homosexuella forskningsområde queer theory. Den för båda teoribildningarna gemensamma synen på mänsklig utveckling som en interaktiv process, där inre föreställningar, personens relationer och berättandet är centrala faktorer, ligger till grund för ett testinstrument, kallad "standardberättelse", i arbetets kvalitativa undersökning om lesbiska kvinnors barndom.

Studien genomfördes 1993 och genererade ett material av 17 skriftliga barndomsskildringar från kvinnor i åldrarna 19 till 52 år, som alla hade en lesbisk eller bisexuell identitet. De till innehållet mycket olika berättelserna återger en mångfald av psykologiska och sociala uppväxtvillkor, av olika tankar, upplevelser, beteenden och erfarenheter. Samtidigt innehåller texterna gemensamma mönster: berättandet sker inom ramen för en specifik lesbisk diskurs.. Kollektiva föreställningar kring kvinnlig homosexualitet, exempelvis föreställningen om den ¿normala lesbiskä flickan som sedan barnsben känt en dragning till kvinnor, visar på att den lesbiska diskursen kopplar sexuell identitet till personligheten. Likaså tyder kollektiva föreställningar om pojkflickor och andra former av gender-överskridande på att den lesbiska diskursen kopplar sexuell identitet till kön.

Författarens konklusion är att en förståelse för homosexuella kvinnors psykologiska utveckling kräver att man lyssnar till lesbiska kvinnors egna berättelser om sin utveckling. Vidare behövs insikt i hur diskurser styr människors berättande om (och egna upplevelse av) sin identitet. Detta fordrar kunskap om den samhälleliga hetero-normativa diskursen och om minoritetens egen diskurs,samt om andra kontextuella faktorer i samhället. Under dessa förutsättningar kan ämnet homosexualitet och homosexuellas erfarenheter bättre integreras i och berika psykologisk teori, forskning och tillämpning.